Sitter här och funderar lite nu igen... Hur kommer det sig att jag reagera så bra när jag fick veta att vi inte skulle ses ikväll!! Så skönt.. Jag känner att det känns skönt, hm konstigt. Men kanske är det så att man kommit till den perioden då man liksom tröttnat lite eller vad? Fast det har jag ju inte gjort, han är ju mannen i mitt liv och jag älskar han verkligen jättemycket,...Men har kanske insett saker som jag inte insett förr.... Pratade mycket med min bästa vän som var här och åt idag och vi kom fram till en mycket bra lösning, och den kanske gör att det känns extra bra. Vad den lösningen är vet bara hon och jag och så kommer det förbli... Det kommer märkas när den väl sätts i bruk......
Nä annars då, jo jag har bakat en sockerkaka mums.. Teo skulle ev komma men stackaren känner sig fortfarande risig så jag får dela den med min kära syster som kommer i morgon och med min älskling som kommer på kvällen....
du är min vän
Du är min klippa
Dig kan jag alltid luta mig mot
Du är min stjärna
Du leder mig när jag är vilse
Du är min hjälpande hand
Du finns alltid där för mig
Du är min sol
Du får mig att le
Du är min detektiv
Du ser om nått är fel
Du är min vakthund
Du gör mig trygg
Du är min andra halva
Du gör mig hel
Du är min vän
Dig kommer jag alltid att vara rädd om
I love you Jenny!!
DEVOCIONAL - 31 DE DEZEMBRO DE 2018
6 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar